Widar Så har då det nya regeringsblockets första budget lagts upp på bordet. Nyhetsbranschens alla kommentatorer och experter sätter framförallt kniven i Socialdemokraterna; det största partiet i regeringsblocket.

Nyhetsvinkeln är självklar givet den rådande medielogiken. Partiets ibland väl högstämda retorik om hur jämställt och klyftfritt allt ska bli kontrasteras nu mot en budget där ”de rika” gynnas med sänkta skatter på toppinkomster. Kritiken lär inte få S att skaka i sina grundvalar. Alla decennier vid makten i en av industrivärldens mest avreglerade marknadsekonomier har gjort partiet närmast immunt mot sådana vänsterlutande attacker. När pressen liksom blir en ekokammare av den taniga vänsterfalangens kritik så finns ingen större anledning för oro.

Sverige är en mycket fördelningspolitiskt utvecklad välfärdsstat som i allt väsentligt har byggts upp av Socialdemokraterna. Skatterna som finansierar vår stora och omfördelande offentliga sektor är bland de högsta i världen. S har inget att be om ursäkt för i det sammanhanget. Det finns inget i onsdagens statsbudget som förändrar det omdömet.

Det överordnade målet för S är att testa om det kan finnas en regeringsfylld framtid i det nya samarbetet med C, L och MP. I det perspektivet är det helt avgörande att S tonar ner sin gamla maktfullkomlighet som oftast har inneburit att de partier som samarbetat med S har känt sig som förlorare. Då behöver S visa att man är beredd att ta några smällar för det nya laget. Vilket man gör i budgeten.

Värnskattens avskaffande, avskaffandet av målet om ”EU: s lägsta arbetslöshet”, centerpartianstrukna reformer av Arbetsförmedling och arbetsrätt och införande av friår är exempel på punkter där S nu kritiseras.

Håller samarbetet ihop så kommer nästa budget att ha en annan design. Redan i årets budget finns ett antal stora satsningar till de kommuner som tagit mest stryk av statens misslyckade invandringspolitik. Det är bra och viktigt. Socialdemokratins framtid som pånyttfött regeringsparti hotas nämligen inte alls från vänster. Socialdemokraternas framtid är istället helt beroende av SD. Fortsätter SD att växa på bland annat S bekostnad så är det godnatt för S.

I nästa budget är det därför dags för inte minst Annie Lööf att ta några skott för laget i migrationsfrågorna. Faller S så faller också det starkt Annie Lööf präglade Centerpartiet pladask till marken som maktparti. Så hänger det ihop.