USA-sanktioner har bland annat slagit ut Irans banksystem från världsmarknaden. Detta har snabbt försvårat handel med Iran.

Sanktionerna drabbar även handeln med varor som inte finns med på USA:s sanktionslista.

De kan ju inte betala även om det skulle vara för tillåtna varor, säger Victor Carstenius, senioranalytiker på Exportkreditnämnden (EKN).
Artikelbild

| Irans president Hassan Rouhani har varnat för att Iran sluta fullfölja åtaganden som gjorts i 2015 års kärnenergiavtal om sanktionerna mot oljeindustrin och banksystemet kvarstår. Arkivbild

Instex, det europeiska betalningssystemet för "byteshandel" med Iran som skapats för att handel ska kunna fortsätta trots USA-sanktionerna, har ännu gått att testa i skarpt läge.

Inga regelrätta betalningar

För EKN är det svårt att använda Instex då det i praktiken handlar om ett system för bytesaffärer och inte om regelrätta betalningar. Men frågan är hur användbart det blir överhuvudtaget.

Det som är problemet är att oljeexporten nu minskar väldigt snabbt från Iran till Europa, så frågan är om det kommer att finnas så mycket att kvitta mot, säger Carstenius.
Artikelbild

| Irans oljeexport har enligt Reuterskällor fallit till en halv miljon fat per dag i maj, sedan USA skärpt sanktionerna. Arkivbild

En väg runt banksanktionerna blir i stället att betala med iranska pengar som förts ut ur Iran före sanktionerna. Betalningar kan möjligen också förmedlas med hjälp av växlingskontor eller mer informella kanaler.

Det går säkert att hitta vägar för betalningar som inte är på sanktionslistan. Men transaktionskostnaden kan bli väldigt hög för att göra de här affärerna, säger Carstenius.
Artikelbild

| Iran skrev 2015 på ett kärnenergiavtal, där man öppnat upp landets kärnenergiprogram för inspektörer från IAEA. Arkivbild

EKN betalade i fjol ut 31 miljoner kronor till svenska företag i så kallade skadeutbetalningar då iranska kunder inte betalat för sig. En effekt av sanktionerna mot banksystemet i Iran är att det gör det svårt för EKN att driva in dessa pengar från Iran. En annan effekt har blivit att EKN inte längre kan utfärda några exportgarantier till svenska företag som vill göra affärer i Iran.

Tidigare största bussmarknaden

Artikelbild

| Fyra fartyg, varav två saudiska och ett norskt, angreps den 13 maj utanför Förenade arabemiratens kust. Enligt USA låg Iran bakom attackerna. Arkivbild

Flera svenska storföretag vittnar samtidigt om hur affärerna i Iran har tvärnitat till följd av USA-sanktionerna.

”På grund av rådande affärsklimat har vi en väldigt begränsad affär i Iran”, skriver Claes Eliasson, presschef på lastbils- och busstillverkaren Volvo, i ett mejl.

Artikelbild

| USA:s tillförordnade försvarsminister Patrick Shanahan (vänster) och utrikesministern Mike Pompeo (höger) är pådrivande bakom Trumpregeringens Iranpolitik.

Han tillägger att Volvo, som vare sig redovisar intäkter eller försäljningsvolym i Iran, är noga med att se till att affärerna förs i enlighet med gällande lagar och regler samt eventuella sanktioner.

Den Södertäljebaserade konkurrenten Scania, som ingår i Volkswagenkoncernen, är mer öppen med vilket stort bakslag sanktionerna mot Iran har blivit.

Artikelbild

| Uppretade demonstranter i Teheran bränner en amerikansk flagga i protest mot USA:s sanktioner.

”Iran var tidigare vår enskilt största bussmarknad”, skriver presschefen Karin Hallstan i ett mejl.

Det toppade 2017, med en försäljning på cirka 5 000 sålda bussar och lastbilar. Det motsvarar 5,5 procent av Scanias totala försäljningsvolym globalt det året. Men nu är Scanias orderbok i Iran helt tom, enligt Hallstan.

”Det finns i dag inga förutsättningar för Scania att göra affärer i Iran. Det är ett rejält avbräck för oss då Iran var en marknad där vi har satsat långsiktigt inom såväl lastbil som buss och tjänster”, skriver hon.

Har känt av sanktionerna

Enligt Hallstan är Scanias närvaro i Iran i dag begränsad till ett par tekniker som bistår lokala partner i frågor som rör service och underhåll av de Scaniafordon som redan finns i trafik i landet.

Telekomtillverkaren Ericsson har också känt av USA-sanktionerna.

”Det har påverkat vår möjlighet att göra affärer”, skriver Peter Olofsson, Ericssons presschef, i ett mejl.

Detta gäller troligen alla företag som har verksamhet i Iran, enligt Olofsson, som tillägger att Ericsson följer tillämpliga sanktioner och regelverk.

”Vi fortsätter dock att förse våra kunder med support som krävs för att nätverken ska fungera”, tillägger han.