Årets pristagare, fransyskan Esther Duflo, indiern Abhijit Banerjee och amerikanen Michael Kremer, har introducerat ett nytt angreppssätt för att få tillförlitliga svar på hur man kan bekämpa global fattigdom.

Ska bygga på bevis

Det handlar lite förenklat om att dela upp den stora frågeställningen kring fattigdom i mindre och mer konkreta frågor, som exempelvis vilka specifika åtgärder som är mest effektiva för att förbättra skolresultat eller barns hälsa.

Målet med vår forskning är att arbetet med fattigdomsbekämpning ska bygga på vetenskapliga bevis. Ofta blir människor i fattigdom reducerade till karikatyrer, och människorna som försöker hjälpa dem förstår inte de djupt bakomliggande faktorerna, säger Duflo via en telefonlänk på en presskonferens vid Kungliga Vetenskapsakademien.
Låt oss angripa problemen ett och ett för att bättre förstå de verkliga problemen bakom dem, tillägger hon.

Ödmjuk pristagare

Duflo, den yngsta ekonomipristagaren sedan priset började delas ut 1969, säger att hon är ödmjuk inför att ha tilldelats priset.

Jag trodde inte att man kunde få priset innan man var betydligt äldre än någon av oss är, säger hon.

Något som utmärker pristagarnas forskning är att den fått konkreta resultat i praktiken.

Det de gör är att de använder en experimentell metod där människor får agera i sin vardag. På det sättet fås en bättre förståelse för vilken typ av policy som faktiskt har effekt och då får man bättre beslutsunderlag, säger Christofer Edling, professor i sociologi vid Lunds universitet.

Studierna har designats tillsammans med andra aktörer som har en djup förståelse för problemen och kontexten. Pristagarna har på så vis kunnat gå från ord till handling, menar han.

Det innebär att det är ett väldigt kort avstånd mellan forskningen och resultaten, och möjligheten att implementera riktlinjer och omedelbart göra förändring.

Ligger rätt i tiden

"I mitten av 90-talet visade Michael Kremer hur kraftfullt detta tillvägagångssätt kan vara genom en rad fältexperiment som testade olika åtgärder för att förbättra skolresultaten i västra Kenya. Abhijit Banerjee och Esther Duflo, ofta tillsammans med Michael Kremer, fortsatte att arbeta på liknande sätt i andra länder och med andra frågor", skriver Kungliga Vetenskapsakademien.

På frågan om varför forskning kring fattigdomsbekämpning prisas just nu svarar Kungliga vetenskapsakademiens panel att tiden var rätt.

Global fattigdom är alltid ett stort problem. Pristagarnas forskning har bidragit med viktiga forskningsresultat. Det började på 1990-talet och vid det här laget har man kunnat se vad forskningen har gett, säger Peter Fredriksson, professor i nationalekonomi, och ordförande i den kommitté som nominerade pristagarna.

Viktigaste forskningsbidraget

Riksbankens ekonomipris till minnet av Alfred Nobel har delats ut sedan den svenska centralbankens 300-årsjubileum 1969. Bland de 84 pristagarna hittills är endast två kvinnor.

Enligt professor Göran K Hansson, ständig sekreterare för Kungliga vetenskapsakademien, kan man se årets ekonomipris som en återspegling av att allt fler kvinnor numera gör akademisk karriär. Han betonar dock att priset inte kvoteras utifrån kön eller etnicitet utan delas ut till den eller de forskare som är mest förtjänta av det.

Det är viktigt att komma ihåg att Duflo inte får priset för att hon är kvinna utan för att hon har gjort det viktigaste forskningsbidraget.