Efter en jordskredsseger i andra omgången i Ukrainas presidentval väntas Volodymyr Zelenskyj tillträda som Ukrainas president i maj. Den omstridde tv-komikern, som saknar politisk erfarenhet, vann valet med löften om genomgripande anti-korruptionsåtgärder, reformer av rättsväsendet och åtgärder för att få fart på utländska investeringar.

Han har nolltolerans mot korruption. Han är en helt ny aktör i det politiska systemet, hävdar Oleg Ustenko, ekonomisk rådgivare till Zelenskyj och vd för Bleyzer-stiftelsen i Kiev, i en intervju med TT.

Ett korrupt system

Artikelbild

| Den ukrainska tv-komikern Volodymyr Zelenskyj och hans hustru Olena gratulerar varandra efter att Volodymyr Zelenskyj vunnit landets presidentval.

Det kan bädda för att Zelenskyj kan bli en avgörande reformator i Ukrainas ökänt korrupta politiska system, där banker, oligarker och parlamentariker ofta är tätt sammanlänkade. Den Harvardutbildade ekonomen Ustenko anser att Zelenskyj inte är en del av korruptionen och hävdar att han därmed kan bidra till en självsanering när han tillträder, då det per automatik rensar ut det översta skiktet i ett korrupt system.

Förhoppningarna är stora att detta i sig ska räcka för att bädda för ett förbättrat affärsklimat och en tvärvändning uppåt för de utländska direktinvesteringarna i landet – investeringar som i år väntas sjunka till 1,5 miljarder dollar. Det kan jämföras med 1,7 miljarder i fjol och 2,5 miljarder 2017.

Enligt Ustenko har varje miljard i utländska direktinvesteringar potential att höja landets BNP med upp till 0,1–0,5 procentenheter.

Om Ukraina kan få upp direktinvesteringarna till cirka tio miljarder dollar kan tillväxten öka till 5 procent, mot dagens kanske 2 procent, påstår han.

Tvivlet utbrett

Men många fristående bedömare tvivlar på den oprövade Zelenskyjs möjligheter att göra skillnad. En stor bromskloss antas finnas i form av premiärminister Volodymyr Hrojsman. Han är från det politiska motståndarlägret, med nära band till den avgående presidenten Petro Porosjenko.

Premiärminister Hrojsman lär sitta kvar på sin post till parlamentsvalet i oktober, trots Zelenskyjs valseger.

Parlamentet präglas dessutom redan av hårda motsättningar mellan olika falanger och det är svårt att i nuläget se några stora grupperingar som vill alliera sig med den politiska outsidern Zelenskyj – vars kampanj till stor del byggde på en populär tv-serie där han spelade en ofrivillig ukrainsk president.

Agnese Ortolani, analytiker på Economist Intelligence Unit, tillhör skeptikerna.

Delar av den politiska eliten kan antas försöka paralysera Zelenskyjs presidentskap, säger hon till nyhetsbyrån Reuters.

Risken för låsningar i Ukrainas parlament äventyrar bland annat den nya lagstiftning mot bestickning som måste komma på plats för att Ukraina ska kunna få stödlån från Internationella valutafonden (IMF) utbetalda i maj.

"Bollen ligger hos Ukraina"

Ett sätt att runda det motvilliga parlamentet vore för Zelenskyj att utlysa nyval när han har kvar opinionsvindarna i ryggen från presidentvalet, där han fick 73 procent av rösterna. Men för att kunna fatta ett sådant beslut krävs godkänt från det sittande parlamentet, vars ledamöter troligen inte ser någon poäng alls med nyval.

När det krigshärjade Ukraina tog ett femårigt obligationslån hösten 2018 hamnade räntan på 9,75 procent – vilket tydligt visar att landet fortfarande är helt beroende av fortsatt långsiktigt finansiellt stöd från IMF och långivare som EU, USA och Sverige för att inte tvingas ställa in betalningarna.

Sveriges regering gav 2015 ett lånelöfte på 100 miljoner dollar till Ukraina. Men för att det ska bli aktuellt med en utbetalning av detta lån måste ett avtal mellan länderna komma på plats.

Bollen ligger hos Ukraina, säger Daniel Sunesson, departementsråd på Finansdepartementet.

För att en utbetalning ska kunna ske måste dessutom det färdigställda avtalet godkännas av riksdagen.