Det så kallade reformutrymmet i höstbudgeten beräknas till 25 miljarder, enligt finansministern.

Det innebär att vi driver en i stort sett neutral finanspolitik, säger hon.

I den höstbudget som nu ska förhandlas fram med Centerpartiet och Liberalerna kan det dock komma åtgärder för mer pengar än så.

Artikelbild

| Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar regeringens ekonomiska prognoser vid en pressträff på Harpsund.

Det finns ju både skattehöjningar och skattesänkningar man kan laborera med, säger Magdalena Andersson.

Vinden mojnar

För att beskriva läget i svensk ekonomi använde hon vädermetaforer.

Vi har haft stark vind i seglen, men nu kan vi se att vinden mojnar något, säger hon och tillägger att det än så länge inte blåser motvind.

Tillväxtprognosen sänks försiktigt till 1,4 procent i år och lika mycket nästa år. I aprilprognosen var siffran 1,6 procent för båda åren. Arbetslöshetsprognosen lämnas oförändrad, trots en oväntat hög arbetslöshetssiffra för juli.

Det är en månadssiffra för juli. De kan vara lite hoppiga. Därför är det svårt att tolka den siffran, säger Andersson.

Rätt normal konjunktur

Det finns många bedömare som efterlyser en betydligt större statlig satsning för att Sveriges ekonomi inte ska sakta ned alltför mycket. De kraven avvisar Andersson.

Än så länge ser vi en avmattning i ekonomin och inte en kris, säger hon.

Andersson påpekar att alla bedömare ser en rätt normal konjunktur framför sig de kommande åren.

Att komma med riktigt stora stimulanspaket, det gör man ju när man kommer in i en lågkonjunktur, säger hon.

Anna Breman, chefsekonom på Swedbank tycker att finansministern är väl optimistisk när hon bedömer konjunkturläget.

Jag är besviken att hon inte är beredd att satsa lite mer nu för att motverka den avmattning hon själv pratar om, säger Breman,
Vi har en mycket stark grund att stå på i Sverige och nu är rätt läge att utnyttja den styrkan

Orosmoln finns

Ett upptrappat handelskrig mellan Kina och USA och ett avtalslöst brexit kan snabba på avmattningen i konjunkturen. Det är de två stora orosmolnen, enligt finansministern.

Om det är så att ekonomin utvecklas betydligt sämre än vi trott, då finns det möjlighet att återkomma till riksdagen med förslag, säger finansminister Andersson.

Enligt henne har staten råd med större satsningar om det skulle behövas.

Reformutrymmet på 25 miljarder kronor kommer bland annat att användas till att slopa värnskatten för höginkomsttagare och för sänkt skatt för pensionärer. De skattesänkningarna innebär omkring tio miljarder kronor mindre i inkomster för staten.

Samtidigt ser regeringen stora behov att satsa pengar på vård, skola och omsorg framöver.

Rätt prioritering?

Enligt finansdepartementets beräkningar kommer kommunerna att behöva ett tillskott på 20 miljarder under denna mandatperiod och 90 miljarder fram till 2026.

TT: Är det rätt prioritering att sänka skatten för höginkomsttagare och pensionärer 2020?

Det är klart att värnskatten inte är något av det som vi i S drivit. Det har varit viktigt för andra partier, säger Andersson.

Slopad värnskatt är en punkt i regeringsöverenskommelsen mellan S, MP, C och L, som L drivit igenom.

Finansministern vill i övrigt inte gå in på förslagen i statsbudgeten för 2020, som läggs fram i riksdagen 18 september. Kommunerna kan dock hoppas på fem miljarder mer i statliga pengar under nästa år.

Andra väntade större satsningar är sänkt arbetsgivaravgift för unga utan gymnasieutbildning och nyanlända, samt en ny variant av MP:s gamla friår, nu kallat utvecklingstid.