Slopad värnskatt 2020 innebär en skattesänkning på i snitt 17 700 kronor för de 345 000 som tjänar mest i landet, enligt Finansdepartementet. Plånbokseffekten blir större ju mer du tjänar. Ligger årsinkomsten på 1,5 miljoner kronor sänks skatten med 39 110 kronor.

Förslaget väntas bli skarpt när höstbudgeten presenteras den 18 september.

LO:s Ola Pettersson har flera invändningar mot förslaget. Han pekar på ökade inkomstklyftor och att skattesänkningen till övervägande del gynnar män. Enligt beräkningar är 73 procent av de som berörs av slopad värnskatt högavlönade män.

Artikelbild

| Ola Pettersson, chefsekonom på LO, tror inte att slopad värnskatt får någon stimulanseffekt och inte heller att åtgärden kan bli självfinansierad på sikt. Arkivbild

Som stimulansåtgärd

Professor Lars Calmfors vid Stockholms universitet tycker dock att man samtidigt kan se slopad värnskatt som en stimulansåtgärd som bromsar den ekonomiska avmattningen som Sverige befinner sig i.

Det kan vara bra tajming, säger han.

Resonemanget bygger på att sänkt skatt ökar hushållens konsumtion. Fast han tillägger att denna effekt troligen hade blivit större om lågavlönade hade fått en lika stor skattesänkning.

Artikelbild

| Slopad värnskatt kan ha en stimulanseffekt och kommer åtminstone delvis finansiera sig själv på sikt, enligt professor Lars Calmfors vid Stockholms universitet. Arkivbild

Höginkomsttagare sparar ju en stor del av sin inkomstökning, säger han.

LO:s Ola Pettersson håller i stort sett med.

Artikelbild

| Det kan ta 10–20 år för staten att få igen de minskade skatteintäkter som slopad värnskatt ger, enligt Urban Hansson Brusewitz, generaldirektör Konjunkturinstitutet. Arkivbild

Som konjunkturstimulans är borttagen värnskatt synnerligen ineffektiv, säger han.

Både Pettersson och Calmfors hade samtidigt helst sett att skattesänkningen hade kombinerats med andra skattejusteringar.

Artikelbild
Det här är ju utfallet av en politisk förhandling. Men generellt tycker jag att det här något som borde ingå i en större skattereform, säger Calmfors.
Det här drar i riktning mot ökade inkomstskillnader och vi har haft en utveckling där inkomstskillnaderna har ökat under ett antal år: Det motiverar ju att man då höjer andra skatter för höginkomsttagare, tillägger han.

Avgörande villkor

Calmfors pekar bland annat på möjligheten att kombinera slopad värnskatt med höjda kapitalskatter.

Finansminister Magdalena Andersson (S) är öppet kritisk mot åtgärden, trots att förslaget kommer från hennes departement. Slopad värnskatt blev ett avgörande villkor från Liberalernas sida i det så kallade 73-punktsprogrammet och åtgärden måste genomföras för att hon ska kunna räkna med att få igenom höstbudgeten i riksdagen.

Det är ingen tvekan om att den här budgeten hade haft en annan profil om Socialdemokraterna hade haft egen majoritet, sade hon när frågan togs upp på Harpsund i torsdags.

Totalt beräknas den slopade värnskatten minska statens skatteintäkter med drygt sex miljarder kronor 2020. Men Finansdepartementet pekar i sin promemoria på studier som visar att skattesänkningen på sikt kan vara självfinansierad.

"En vanlig uppskattning är att det tar cirka 10 år för effekterna att få fullt genomslag", skriver finansdepartementet.

"En samlad bedömning är att den långsiktiga självfinansieringsgraden mest sannolikt är i närheten av 100 procent", tillägger finansdepartementet.

"Sannolikt fel"

De flesta nationalekonomer skriver under på detta synsätt.

Det handlar om att få fler att vilja göra karriär, gå upp i ansvar och lön, att utbilda sig för att ta sådana jobb därför att det blir mer lönsamt, säger Finanspolitiska rådets ordförande Harry Flam.

Tanken är att det förändrade beteendet får själva skattebasen att växa så mycket att skattesänkningen i slutändan blir en plusaffär för staten.

Men det tar kanske 10–20 år innan man får tillbaks de där 6–7 miljarderna, säger Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz.

Enligt Calmfors är denna teori inte särskilt kontroversiell bland ekonomer.

Kostnaden är låg på sikt. Det kan man i alla fall vara tämligen säker på, säger han.

LO:s Pettersson köper dock inte detta synsätt.

Föreställningen att höginkomsttagare kan, eller vill, öka sitt arbetsutbud mycket är sannolikt fel. Därför riskerar självfinansieringsgraden att bli lägre än de skattningar som förekommer i debatten, säger han.