Det var den 1 juli 2007 som riksdagen klubbade igenom förslaget om skattelättnader för hushållsnära tjänster. Förespråkarna menade att avdragen skulle öka sysselsättningen och minska svartarbetet medan motståndarna pratade om att gynna de redan välmående och att avdragen skulle leda till en ny underklass.

– Det är en reform som debatterats orimligt mycket och som politiserats oerhört hårt från båda hållen, säger LO-ekonomen Torbjörn Hållö.

Enligt honom har avdragen inte varit så omvälvande som många debattörer framställt det och han menar att det fortfarande finns mycket att reda ut.

Artikelbild

| Christoffer Sjögren leder idag ett städföretag med cirka 200 anställda.

– Argumentet att de med höga marginalskatter nu kanske jobbar några extra timmar kvarstår, samtidigt kan man argumentera för att bidragen könscementerar arbetsmarknaden där männen ordnar jämställdheten hemma och via bidragen kompenserar för bristande deltagande, min bild är att det i dagsläget inte finns någon studie som faktiskt helt klurat ut hur rut-avdragen fallit ur, säger han.

Att marknaden växt råder det dock ingen tvekan om, omsättningen har gått från 0,5 miljarder kronor för tio år sedan till närmare 8 miljarder idag. En av de som tagit del av den ökningen är Christoffer Sjögren, grundare av företaget Städarna. Enligt honom skulle hans företag med nästan 200 anställda inte funnits idag utan rut.

– Vi hade inte ens startat, vi hade blivit entreprenörer i en annan bransch, säger han.

För Christoffer Sjögren är det många som kan tacka rut för sin nuvarande anställning.

Artikelbild

| Rut-avdragen har lett till en kraftig ökning av antalet städjobb.

– I och med att 65 procent av våran omsättning är från rut jobbar i runda slängar cirka 50 av våra 75 anställda i Norrköping enbart med rut, man kan säga att rut har skapat 50 jobb, vilket är mer än vad många andra bolag har presterat, säger han.

Enligt Torbjörn Hållö är det dock svårare att se att avdragen skapat fler jobb totalt.

– Det är uppenbart att det är fler som jobbar i den här branschen men man måste också se i vilken mån det har skett på bekostnad av andra jobb och det går inte att riktigt säga.

När debatten var som hetast för tio år sedan kallades de jobb som skulle möjliggöras av reformen nedsättande för pigjobb och många fackförbund var negativt inställda till avdragen, idag är det annorlunda.

– Vi ser det inte som pigjobb idag, de som jobbar idag hos seriösa företag med kollektivavtal har vettiga löner men däremot är det få som jobbar, heltid men det är inte rut-avdragets fel, säger Lars Fisher ombudsman på Kommunal.