Utställningen "1918" i slottets kyrksal tar avstamp i oroligheterna i Norrköping 1917 – med stormningar och plundringar av livsmedelsbutiker. Det var en tid med ransoneringar då Sveriges största handelspartners, Tyskland och England, hade blockerat handel med fienden – och snabbt uppstod en varubrist.

– Folk tyckte att ransoneringarna var orättvisa. Det förekom en utbredd svarthandel och de som var rika kunde fortsätta att köpa livsmedel, säger Per Stålebro, verksamhetsledare, Löfstad slott.

– Samtidigt pågick en intensiv kamp för allmän rösträtt. Det blev som en kokande kittel. Revolutionsvindarna svepte också från Ryssland, där tsarregimen föll 1917, och man kan spekulera i hur nära Sverige var revolution.

Artikelbild

| I sommarutställning på Löfstad slott ligger ransoneringskort på bordet.

Bland arbetare rådde en stor misstänksamhet mot att storbönder och godsägare undanhöll potatis och mjöl för att driva upp priserna. Därför inventerade man förråd, bland annat på Löfstad slott.

– Men här på slottet hittades inga gömda förråd, säger Per Stålebro.

Hur slottets ägarinna Emelie Piper ställde sig till första världskriget är oklart. Inga dagböcker eller brev berättar om den saken, men överklassen var generellt sett tyskvänlig. Tyskland och kejsaren sågs som en sköld mot den ryska bolsjevismen. I slottets boksamling finns "Kriget mot Ryssland" och flera andra titlar av Sven Hedin som tyckte att Sverige skulle gå in på Tysklands sida i kriget. I brev till Emelie berättar krigssjuksköterskan Elsa Brändström 1915: "...ryssarna äro komplett galna. Det är som man lefvde i ett dårhus".

– Det är möjligt att Emelie delade Elsas åsikter, om man ser till böckerna i bokhyllan och forskning kring vad personer i hennes samhällsklass hade för åsikter, säger Per Stålebro.

Artikelbild

| Böcker och brev ger en fingervisning om vad Emelie Piper på Löfstad slott tyckte om det första världskriget.

Livsmedelskrisen satte troligen sina spår även på Löfstad slott. Gästböcker visar att antalet besök på slottet sjönk 1918. Under året skrev 40 personer sina namn i gästboken, vilket kan jämföras med 80 personer under 1919.

Dålig potatisskörd och hård vinterkyla orsakade en krissituation som ledde till att Norrköpingsborna odlade potatis i promenaderna. Och antalet kolonilotter ökade kraftigt. Som om inte hungersnöd var nog härjade även sjukdomar – spanska sjukan skördade 34 000 svenskars liv – och Sveriges värsta tågolycka inträffade i Getå den 1 oktober 1918. 42 personer dog i olyckan som orsakades av ett jordskred.

Artikelbild

| Slottsfrun Emelie Piper hade Sven Hedins böcker. Och de har nu plockats ner från slottets bokhyllor in i kyrksalen på Löfstad slott.

– Tåget körde rakt ut i luften, flera vagnar störtade ner och började brinna. Många brändes till döds. Det var fruktansvärt, säger Per Stålebro.

Men glädjeämnen rymdes också 1918. Här berättas om ambulerande cirkussällskap, Arbis och dans i slottets sädesmagasin. Och biograferna, som var ett av tidens nya nöjen. På repertoaren kunde man hitta den första filmen om Tarzan och de svenska kortfilmerna om den rödnästa figuren Kapten Grogg.

Artikelbild

| Spanska sjukan skördade så många liv att kistor blev en bristvara. Fanorna påminner om den brinnande kampen för allmän rösträtt kring "1918".

Utställningen "1918" öppnar den 26 maj och pågår till den 9 september. I slottsparken vid gamla lusthuset visar under samma period Kvinnonätverket Hemma i Norrköping en tält-installation, "Lavvu", lånat från samiskans namn på kåta. Nätverket samlar nya och gamla svenskar som alla har textil som gemensamt språk.

– Vi anspelar på slott och koja. Och för att göra oss hemmastadda krävs ett tält. Vi började i februari och har skapat tältduken av virkade dukar och lappar som vi köpt på second hand. På så sätt tar vi till vara och lyfter fram tidigare generationers kvinnokraft, säger Anneli Lindberg, konstnärlig ledare.