Det är drygt tio år sedan "Rätt hyra" infördes i Norrköping. Nu är den senaste korrigeringen färdigförhandlad för Hyresbostäder och Heimstaden. Det har tagit tre år att komma fram till vilka bedömningsgrunder som ska finnas vid "Rätt hyra".

För Hyresbostäder handlar det om ungefär 9 000 lägenheter som får korrigerad hyra med utgångspunkt från var lägenheten ligger och hur standarden är på lägenheten. När det gäller Hyresbostäder är spannet för hyresförändringarna enligt "Rätt hyra" från en minskning med 922 kronor i månaden i vissa lägenheter i innerstan till en ökning i hyra med 741 kronor i månaden för vissa lägenheter i Ljura. Ändringarna gäller från 1 januari i år.

– Skillnaderna i år var nästan för stora när det gäller höjningar och sänkningar av hyran. Ett mål på sikt måste vara att hyrorna ligger mer rätt. Samtidigt är systemet sådant att det hänger med när standarden höjs, säger Lars Löfgren, marknadschef hos Hyresbostäder.

Artikelbild

| Andreas Hafström, jurist hos Hyresbostäder.

Håkan Dahlgren är förhandlare hos Hyresgästföreningen:

– Rätt hyra var nödvändigt att genomföra för att få en rättare och modernare hyresmarknad. Vi är positiva till systemet.

Han är medveten om att hyreshöjningar aldrig är populära. Därför var det viktigt för medlemsorganisationen att få till en så mjuk övergång som möjligt.

– Det är klart att det finns de som är missnöjda när de får högre hyra. Samtidigt är det kanske bara en handfull som har hört av sig till oss och är missnöjda. En viktig punkt för oss i förhandlingarna var att den som får stora höjningar, eller sänkningar, får detta genom att det trappas upp eller trappas ned. Är ökningen eller minskningen på mer än 400 kronor genomförs den på en femårsperiod, säger han.

Artikelbild

| Hyresbostäder har ungefär 9000 lägenheter som omfattas av "Rätt hyra".

Andreas Hafström, jurist hos Hyresbostäder, är den som som suttit med i förhandlingarna med Hyresgästföreningen. Han är precis som motparten nöjd med hur "Rätt hyra" har utvecklats.

– Det fanns en skevhet i hyrorna där hyresrätter i centralt läge var betydligt billigare än exempelvis hyresrätter i Skärblacka. Det fanns anledning att se över det och det var både vi och Hyresgästföreningen överens om. Nu har vi kommit en bra bit, kanske längst i Sverige, med att skapa ett system som uppfattas som rätt. Läge och standarden på lägenheten har fått större betydelse för hyran, säger han.

Artikelbild

| Hyresbostäder har ungefär 9 000 lägenheter som omfattas av "Rätt hyra".

En kritik mot systemet är att det kan uppfattas som svårt att förstå. Det är mängder av punkter som avgör hur hyran ska sättas. Lars Löfgren:

– Vi vill inte minska antalet punkter som avgör hur hyran ska sättas. Det finns en poäng med ett finmaskigt nät. Samtidigt har vi en pedagogisk uppgift att förklara hur vi kommer fram till hyran. Att exempelvis arkitektur och områdets attraktionskraft kan ha betydelse för hyran. Här kan vår åsikt och hyresgästens skilja sig åt. Då måste vi kunna förklara hur vi kommit fram till våra beräkningar. Och det är i dag inte alldeles snabbt gjort. Vi har haft systemet ett tag nu och känslan är att allt fler förstår det, säger han.

Artikelbild

Håkan Dahlgren från Hyresgästföreningen håller med Lars Löfgren om att det kan bli problem om systemet görs enklare.

– Som vi ser det blir risken för godtycke betydligt större om vi skulle låta färre kriterier avgöra hur "Rätt hyra" sätts. Fler kriterier gör träffsäkerheten bättre. Samtidigt är det viktigt att det finns en stor öppenhet om hur poängsättningssystemet fungerar.