Den åttatandade granbarkborren har ställt till det för landets skogsägare, däribland Motala kommun som har 1 200 hektar skogsmark.

Granbarkborren livnär sig på granars bark, trädet skadas och dör så småningom.

Det är den torra sommaren 2018 som ligger bakom den extraordinära omfattningen av trädangrepp.

Artikelbild

| Motala kommuns skogsförvaltare Stefan Wernersson i ett område i Staffanstorps naturreservat där 100-talet granar fällts och barkats efter barkborrarnas angrepp.

– Träden förlorar i vitalitet och orkar inte bilda kåda som kan trycka ut barkborrarna, förklarar Stefan Wernersson.

Redan hösten 2018 påbörjades arbetet med att fälla och köra bort skadade träd. Innan dess lät kommunen drönarfotografera sina skogar, särskilt de områden som hyser grövre träd.

– Den åttatandade granbarkborren vill ha träd av grövre dimension, säger Stefan Wernersson.

Det arbetades både manuellt med motorsåg och med skogsmaskiner, i det senare fallet av en inhyrd entreprenör.

Artikelbild

| Så här ser angripen granbark ut på nära håll.

– Vi fick bort mycket, men det finns en hel del kvar att göra.

Vad kan man göra med träd som barkborren gått på?
Artikelbild

| Första tecknet på ett barkborreangrepp är barkmjöl på stammen.

– Så länge barken är kvar är trädet användbart. Nyangripet virke kan gå till sågverk eller massaved. Men det mesta blir brännved, det kommer att bli ett visst överskott på sådan nu, säger Stefan Wernersson med ett snett leende.

I naturreservaten får man dock inte fälla och forsla bort angripna träd. Länsstyrelsens regler medger inte att virket lämnar reservatet. Tidningen följer med Stefan Wernersson till Staffantorps naturreservat.

På en mindre yta ligger runt 100 fällda granar.

– Här har barkborren gått hårt fram. Men eftersom träden inte får köras iväg så har vi barkat dem här. Barkborrarna är bara intresserade av den färska barken på levande träd.

Är det bra att låta de döda träden ligga kvar?

– En fördel är att de kan locka till sig andra vedinsekter, vissa av dem äter granbarkborrar.

En annan metod som tillämpats i nämnda naturreservat är att använda så kallat fångstvirke.

– Vi fäller skog utanför reservatet och kör hit. Barkborrarna får krypa in där och börja äta. Sedan kör vi bort virket innan barkborrarna flyger vidare till andra träd.

Ytterligare en metod som kommunen använder är fällor där fermoner lockar till sig de barkätande insekterna.

En mer långsiktig metod, enligt Stefan Wernersson, är att öka andelen lövträd.

– Granbarkborrar trivs inte i blandskog. Särskilt inte där det finns björk, de trädens doft tycker inte barkborrarna om.

Wernersson räknar med att det återstår mycket arbete i samband med barkborrarnas framfart.

– Prio ett är att stoppa spridningen.