Det var för tre år sedan som Lisas Blomqvist pappa diagnostiserades med en obotlig cancersjukdom.

Jag jobbade heltid och bodde med min man i Stockholm samtidigt som jag ville vara hos pappa i Skövde, 34 mil bort, så mycket som möjligt, berättar Lisa.

Som anhörig tvingades hon sätta sig in i hur sjukvården, försäkringskassan och en massa annat fungerade. Hon hade konstant dåligt samvete för att hon inte visste hur allt skulle göras på bästa sätt och det fanns ingen sammanställd information.

Artikelbild

| Lisa Blomqvist har skrivit boken hon själv hade behövt när hennes pappa var döende. "Det finns Youtube-manualer och handböcker för allting, men inte för vad man ska tänka på som anhörig", säger hon.

Jag har familj, syskon, mamma och man, och vi har hjälpts åt. Ändå var det svårt. Tänk alla som hamnar i samma situation, men inte har något nätverk. Hur ska man kunna hålla koll på allt som är viktigt?

En handbok

De praktiska frågorna kändes inte unika för Lisa Blomqvists familj, och efter dödsfallet ville Lisa skriva om sina erfarenheter för att hjälpa andra. Nu hoppas hon att hennes bok ska kunna underlätta för anhöriga i liknande situationer. Boken heter "När man vet att någon snart ska dö", och är en sorts handbok, en hjälp i livet i väntan på döden.

Många går igenom liknande saker. Problemet är att ämnet, döden, är tabu. Men det gör det ju svårare för både de sjuka och de anhöriga.
Artikelbild

| Lisa Blomqvist har skrivit boken hon själv hade behövt när hennes pappa var döende. "Det finns Youtube-manualer och handböcker för allting, men inte för vad man ska tänka på som anhörig", säger hon.

Lisa Blomqvist menar att om man får överblick på vad som behöver göras, och tips på vad man ska tänka på, kan de anhöriga lättare dela upp uppgifterna mellan sig. Kanske kan någon som inte är lika mycket närvarande på sjukhuset ha större möjlighet att sitta i telefonkö till Försäkringskassan till exempel.

Jag funderade först på om det var cyniskt att göra checklistor som man kan pricka av. Men jag kom fram till att det är bra. Det är så lätt hänt att man glömmer bort att fråga om pinkoder, var rullstolen ska återlämnas och andra praktiska saker. Det är inte kul att mitt i sorgen få påminnelser bara för att man inte kommit in på internetbanken där e-fakturorna finns.
Artikelbild

| "Om jag varit mer beredd på alla praktiska frågor som behövde lösas så hade jag kanske kunnat vara mer här och nu när jag var hos min pappa", säger Lisa som är aktuell med handboken ”När man vet att någon snart ska dö”.

Ställa krav

En annan sak som Lisa Blomqvist har funderat på är förhållandet till vårdpersonalen. Hon har fått många viktiga insikter av kunnig personal. Samtidigt beskriver Lisa konflikten mellan att å ena sidan ställa krav och stå upp för den sjuke, å andra sidan vara vänlig och inte ställa till med någon scen när något inte fungerar.

Artikelbild

| "Om jag varit mer beredd på alla praktiska frågor som behövde lösas så hade jag kanske kunnat vara mer här och nu när jag var hos min pappa", säger Lisa som är aktuell med handboken ”När man vet att någon snart ska dö”.

När man inte är läkare själv hamnar man i ett oundvikligt underläge, man förstår inte alla begrepp. Det är ett ständigt dilemma hur mycket man ska ligga på. Jag tror att jag hade känt mig tryggare om jag hade haft mer koll på vad man har rätt att kräva. Då vet man också när det gått över gränsen och det är dags att säga ifrån.

Lisa berättar exempelvis om ett tillfälle när en sommarvikarierande läkare gav beskedet till familjen att Lisas pappa kanske inte alls skulle dö. Att familjen hade missuppfattat allt.

Artikelbild

| En sak som Lisa Blomqvist poängterar är att man som anhörig ska ta emot all hjälp man kan få. "Små saker, som att någon är hundvakt eller att man får skjuts någonstans, vill de flesta gärna hjälpa till med."

Mamma och pappa, alla blev så förvirrade. Samtidigt kände vi att någonting inte stämde. Det visade sig senare att läkaren inte hade läst journalen ordentligt. Då borde vi ha sagt ifrån ordentligt tänker jag i dag.

Ha en plan

Artikelbild

| När en anhörig är på väg bort är det svårt att klara de mest vardagliga saker. Lisa Blomquist har med sin bok velat underlätta med tips om allt från hur arbetskamraterna kan underrättas till hur man kan skriva listor med allt som ska göras.

Mitt i allt kaos har man dessutom som anhörig sitt vanliga liv att förhålla sig till. Om man ska få anhörigpenning är det bra att veta att det krävs godkännande från den sjuke och intyg från den sjukes läkare. Bara en anhörig åt gången kan få pengen.

Om det rör sig om en kort period är arbetsgivare ofta förstående och man kan blir avlastad på jobbet. Men när det blir ett år, då måste man ändå tänka lite på hur man ska lägga upp tillvaron.
Artikelbild

| När en anhörig är på väg bort är det svårt att klara de mest vardagliga saker. Lisa Blomquist har med sin bok velat underlätta med tips om allt från hur arbetskamraterna kan underrättas till hur man kan skriva listor med allt som ska göras.

Lisa Blomqvist hoppas att hennes bok ska hjälpa till att lösa några av de där praktiska frågorna så smidigt som möjligt och på så sätt frigöra mer tid till det som är allra viktigast.

Jag vill framför allt att anhöriga ska få mer tid att vara närvarande, umgås och hålla i handen i stället för att sitta i telefonköer eller jaga vårdpersonal när de är på sjukhuset.