– Så klarar vi välfärden, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges kommuner och landsting.

Redan 2018 beräknas den ekonomiska utvecklingen vända neråt. Det kommer att finnas ett gap på 40 miljarder kronor år 2020 mellan kommunernas och landstingens inkomster och utgifter om verksamheten bara fortsätter som i dag.

– Frågan om hur välfärden ska finansieras kommer snabbare än vi tror, säger Lena Micko, och förutsättningarna ser helt olika ut i landet.

Artikelbild

Lena Micko vill stärka kommuner och landsting. Ett steg på den vägen är de fyra konferenser med landets kommun- och landstingsledningar som SKL nu genomför, den första i Linköping 22 augusti.

Skillnaderna mellan olika kommuner är stor. Befolkningsutvecklingen och skatteunderlaget ser olika ut i växande storstäder och glesbygd. Svenska kommuner har mellan 2 500 och 900 000 invånare och det är en helt annan sak att bedriva verksamhet i en kommun som Ydre, Kinda eller Valdemarsvik och i Linköping eller Norrköping.

Hur ska en liten glesbygdskommun med få invånare och stora geografiska avstånd kunna nå den servicenivå och välfärd som de stora kommunerna erbjuder?

– Om kommuner och landsting får möjlighet att samarbeta mer skulle de också klara mer, säger Lena Micko.

Artikelbild

Kräver det sammanslagningar av småkommunerna?

– Nej, den sortens förändringar måste komma från kommunerna själva. Samverkan och gemensamma lösningar kräver inte sammanslagning. Fler kommuner än i dag skulle kunna ha tillväxt.

Artikelbild

Det finns 130 riktade statsbidrag med detaljstyrda villkor, ungefär hälften handlar om skolan. Statsbidragen kan påverka kommunens eget pågående förändringsarbete, säger Lena Micko, och styra det långsiktiga arbetet på ett sätt som kanske inte alls ger önskat resultat.

– Därför är det en brist att kommunernas eget handlingsutrymme har minskat, och fortsätter att minska.

Artikelbild

– Och nu är det snart valår. Risken att politikerna presenterar ännu fler löften om riktade åtgärder är stor. Vi vill se FÄRRE riktade statsbidrag och mindre detaljstyrning.

Att utveckla verksamheten är kommunernas och landstingens uppgift, menar SKL.

– Statens roll är att ge förutsättningarna, exempelvis genom att anpassa lagstiftningen så att den inte hindrar utvecklingen.

Köping-Arboga-Kungsör är ett exempel på kommuner som har utvecklat ett nära samarbete. De samverkar inom hemtjänst och skola, men också när det gäller samhällsplanering.

– För en jättekommun som Dorotea är det förstås ingen lösning att gå samman med en grannkommun, men där finns andra möjligheter. Många kommuner satsar på digitalisering av olika tjänster för att effektivisera verksamheten. Det kan handla om fjärrundervisning i gymnasieskolan och Svenska för invandrare på distans; tillsyn med nattkameror inom omsorgen och digitaliserade administrativa tjänster.

Likvärdighet mellan olika kommuner betyder olika lösningar, säger Lena Micko. Ett av de stora diskussionsämnena på de kommande konferenserna blir hur kompetensförsörjningen ska klaras när det är brist på arbetskraft i många välfärdsyrken.

– I salen kommer det att sitta många arbetsgivare, säger Lena Micko.

Det handlar om att hitta nya arbetssätt, att skapa fler yrken inom skola, vård och omsorg, nya karriärvägar, möjligheter till fortbildning och inte minst en god arbetsmiljö.

– SKL är den största arbetsgivarorganisationen i Sverige. Vi kan verkligen förändra och påverka utvecklingen och vi tar på oss det ansvaret.