Könsstympning görs främst på barn under fem år. I Sverige gjorde Socialstyrelsen bedömningen att det fanns cirka 38 000 könsstympade kvinnor 2015, av dessa är 7 000 flickor under 18 år. Nu har arbetet mot könsstympning förbättrats i regionen.

– Vi måste prata om könsstympning som ett globalt problem, det finns över 200 miljoner kvinnor och flickor som är könsstympade i världen. Det går inte ens att föreställa sig, alla dessa kvinnor är individer, säger Maha Eichoue, regional utvecklingsledare för mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld vid Länsstyrelsen Östergötland.

Det är Länsstyrelsen Östergötland och Region Östergötland som tillsammans har arbetat med projektet. Resultatet blev dels riktlinjer i ett vårdprocessprogram, och dels information som ska delas ut till kvinnor i riskzonen.

Artikelbild

| Lermodeller. Dessa lermodeller föreställer de olika typerna av könsstympning och ska kunna användas som stöd vid samtal om könsstympning.

– Vi har tagit fram informationsmaterial på olika språk som ska finnas vid berörda verksamheter, som på en ungdomsmottagning. Att informera om könsstympning är en del i att förebygga att det sker, säger Maha Eichoue.

I informationsmaterialet kan man bland annat läsa att könsstympning är olagligt i Sverige, att det kan leda till infektioner, smärta och förlossningskomplikationer, vilka typer av könsstympning som finns och hur man kan få hjälp.

Själva vårdprocessprogrammet ska användas av vårdpersonal för att ge alla rätt verktyg att jobba mot könsstympning.

– Vi har tagit fram det här programmet för att uppnå så god behandling som möjligt för könsstympade flickor och kvinnor. Vi har såklart vårdat könsstympade kvinnor även innan, men kunskaperna är samlade nu, säger Josefin Svensson, projektledare och barnmorska, Region Östergötland.

Artikelbild

| Utvecklingsledare. Maha Eichoue har varit Länsstyrelsens ansvarige för projektet.

Könsstympningar förekommer på många platser i världen. Främst i Afrika men även i bland annat Oman, Colombia och Indien.

– Det här är en sed som har funnits i tusentals år. Det handlar om att kontrollera kvinnans sexualitet och se till att hon är oskuld, säger Maha Eichoue.

Artikelbild

| Fråga. Vårdpersonal ska inte vara rädda för att fråga om en kvinna könsstympats, tycker Josefin Svensson.

Det finns fyra sorters könsstympningar där typ ett innebär borttagande av förhud runt klitoris samt hela eller delar av klitoris. Typ två är helt eller delvis borttagen klitoris samt inre blygdläppar och eventuellt även yttre. Typ tre innebär borttagande och hopfästande av blygdläpparna. Typ fyra är allt annat, som prickning av klitoris.

– Som könsstympad kan man dels få akuta problem som smärta och blödningar, men även mer långsiktiga problem som urinvägsinfektioner, menstruationsproblem, depression och ångest, säger Josefin Svensson.

Artikelbild

| Klitoris. Det finns fyra sorters könsstympningar och alla innefattar skador på klitoris. I Stockholm pågår en forskningsstudie om klitorisrekonstruktion för könsstympade kvinnor.

Att lägga märke till dessa symptom är en del i arbetet med att identifiera könsstympade kvinnor, så att de kan få hjälp. Det är inte självklart att kvinnan vet om att hon är könsstympad, eller kopplar sina problem till könsstympningen.

– Man ska inte vara rädd för att ställa frågan, ”Har du blivit utsatt för könsstympning”? Då går det också att behandla, säger Josefin Svensson.

Hjälp som ges vid könsstympning kan vara allt från samtalsstöd till öppningsoperationer, som ofta behövs när kvinnan ska föda barn.

– Utgångspunkten måste vara att kvinnor och flickor ska ha en god hälsa, vi ska inte ha flickor som är utsatta för könsstympning, det påverkar hela livet, säger Maha Eichoue.

En del i arbetet är även att uppmana personal att anmäla fall av könsstympning, som är olagligt i Sverige och kan leda till fängelse mellan 2 och 10 år. En utövare kan dömas även om brottet begåtts utomlands.

I ett år har arbetet med vårdprocessprogrammet pågått, och i augusti var dokumentet klart. Länsstyrelsen Östergötland kommer arbeta vidare genom att sprida arbetet vidare på regional och nationell nivå, medan Region Östergötland implementerar kunskaperna om könsstympning i sina verksamheter.

– Nu har det här programmet gått ut inom regionen, det är det här man ska arbeta utifrån. Elevhälsan har varit med i projektet också. Om flickan vill kan hon få kontinuerligt stöd från elevhälsan, det är väldigt bra, säger Josefin Svensson.

Arbetet med dessa nya riktlinjer var i grunden ett politiskt beslut.

– Det är en förutsättning för att komma igång med sådana här projekt, att det finns en politisk medvetenhet. Oavsett om det handlar om könsstympning, hedersrelaterat våld eller våld i nära relationer så måste man prioritera frågan, säger Maha Eichoue.

– Har man kunnat hjälpa ett barn som levt med könsstympning i tystnad så har det skett en stor förändring.