Stipendiet delas ut varje år sedan 2003 och ska gå till någon eller några som har gjort "påtagliga insatser för demokratin, integration eller jämlikhetsarbete". I år har politiker och tjänstemän från kommunstyrelsen, barn- och ungdomsnämnden och bildningsnämnden gemensamt kommit fram till att det ideella läxhjälpsinitiativet Mattecentrum ska få både äran och 8 000 kronor.

– Det känns jättebra och kul att bli uppmärksammade för vårt arbete, säger regionansvariga Isabelle Almskoug.

Mattecentrum finns i över trettio städer i Sverige och arrangerar läxhjälp inom mattematik med hjälp av volontärer.

Artikelbild

| Isabelle Almskoug tar emot en bukett av Kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S).

– Det kan vara gamla mattelärare, ingenjörer eller någon som pluggar matte på universitetet till exempel.

Hur hittar ni volontärer?

–  I Linköping har vi haft ganska lätt att hitta volontärer faktiskt, till skillnad från många av våra andra städer. Här finns ju universitetet och många teknikföretag, så Linköping är en bra stad.

Varje vecka anordnas nio stycken "räknestugor" i Linköping dit elever kan komma för att få hjälp eller inspiration. Räknestugorna håller för det mesta öppet på kvällstid och finns på Folkungaskolan, Berzeliusskolan, Katedralskolan, Birgittaskolan och Skäggetorpsskolan.

Artikelbild

| Isabelle Almskoug tog emot stipendiet i Stadshuset på onsdagsförmiddagen.

– Det spelar ingen roll vilka betyg man har eller vad man känner för matte, alla är välkomna att dyka upp.

Antalet elever som dyker upp på träffarna varierar från allt mellan tre till tjugo personer. Nästan alltid finns det tre–fyra volontärer på plats.

– Är det ett nationellt prov i svenska på gång till exempel så är det inte lika många som lägger extra tid på matte.

Förutom räknestugorna driver Mattecentrum också hemsidorna matteboken.se och pluggakuten.se. Den förstnämnda har precis översatts till arabiska för att underlätta integrationen för mattestuderande arabisktalande personer.

– Vi valde arabiska då vi för några år sedan märkte att det var många arabisktalande som tog hjälp av oss. Men vi har stor spridning på språken, vi får se om det är någonting vi kan satsa på i framtiden, säger Isabelle Almskoug.

– Vi märker ofta, och det gäller inte bara personer som inte har svenska som modersmål, att det är just språket som ställer till det. Många kan räkna ut uppgiften men de förstår inte vad frågan är för att språket är för svårt.

Vad ska ni göra för pengarna?

– Dels ska vi lägga det på ett mattekonvent som vi arrangerar i maj varje år inför nationella provet och dels på lovskolor där eleverna kan fräscha upp sina kunskaper eller öva inför en prövning till höstterminen.