I november 2017 träffades sju ”entoprenörer” i Uppsala inbjudna av Livsmedelsverket för att berätta om varför de brinner för det här med ätbara insekter och argumentera för att de ska godkännas som livsmedel i Sverige. Entoprenör är en sammanslagning av grekiskans entomon, som betyder insekt, och entreprenör. En av dem var Anders Engström, som sedan 2014 bevakat och utforskat ämnet bland annat i sin blogg ”Bugburger” där han vill utmana människors fördomar och äckelkänslor och få oss att upptäcka en ny smakvärld.

Argumenten för att ställa om till en kost där insekter ingår är förenklat tre: En möjlighet till bra näring, nya kulinariska upplevelser och en chans att rädda världen. Det sistnämnda – och kanske starkaste – har sitt ursprung i en rapport från FN:s livsmedels- och jordbruksorgan FAO som 2013 målade upp problemet med en växande befolkning i kombination med att jordbruksarealen minskar, haven fiskas ut och klimatförändringarna gör skördarna mindre.

Lösningen för att tillfredsställa vårt proteinbehov och säkra mänsklighetens framtid var att alla måste börja äta insekter.

Artikelbild

| Syrsor har en profil som liknar rött kött. De är järn- och mineralrika och innehåller vitamin B12.

Det blev en världsnyhet – åtminstone i väst. Redan i dag används insekter i matlagningen i stora delar av världen och det är egentligen bara här som tanken på insektsföda har haft svårt att slå rot, säger Anders Engström.
Personligen går jag igång på det kulinariska, men vi befinner oss i ett ganska svårt läge där vi behöver ställa om, använda vår uppfinningsrikedom och tänka i nya banor.

En supermat

Insektsätande handlar i första hand inte så mycket om att knapra på gräshoppor och svälja myror levande för att återknyta till Mowgli. Det är antagligen andra former av insektsmat som kommer att slå igenom brett. Insektsmjöl kan exempelvis användas för att berika livsmedel med protein.

Artikelbild

| Sallad med syrsor. Insekter är näringsrika, extremt miljövänliga och konsumeras redan i 80 procent av världens länder.

Insekter har en profil som liknar rött kött. Syrsor är till exempel järn- och mineralrika och innehåller vitamin B12. En flexitarian som vill dra ned på köttkonsumtionen skulle kunna vitamin- och proteinberika sin gröt eller sina pannkakor, säger Anders Engström, som tillsammans med kocken Ola Albrektsson gett ut boken "Äta insekter: Entomaten och det stora proteinskiftet", sprängfylld med recept på insektsmat.

Insekter beskrivs nämligen som något av en supermat. ”Två gånger mer protein än biffkött, mer vitamin B12 än lax, fyra gånger mer järn än spenat” – så marknadsförs syrspulver av en amerikansk tillverkare, och det är något som Anders Engström inte tror att hälsoindustrin kommer att vara sena med att dra nytta av.

Artikelbild

| Köttigt, krispigt och mustigt. Syrsor innehåller massvis med protein och kan stekas i smör i stekpanna.

Många frågetecken

Lobbyarbetet på hemmaplan går dock trögt. I Sverige liksom stora delar av EU är det fortfarande olagligt med insekter som föda. Insekter klassas som ”nya livsmedel” och varje insektsart måste godkännas av den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten EFSA innan de får börja säljas. ”EU:s lagstiftning är tydlig och vi har valt att inte öppna upp för några alternativa tolkningar – konsumentens hälsa och säkerhet går först”, säger Livsmedelsverket.

Artikelbild

| Många människor är matkonservativa, men tar man sig bara förbi äckeltröskeln väntar nya kulinariska upplevelser.

Även på SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, är man försiktiga och menar att det i dag finns stora kunskapsluckor om allt från vilka arter som är lämpliga att föda upp till etiska aspekter på massuppfödning.

Insekter har absolut potential att bli en bra, hållbar och användbar födokälla, men det är inte så enkelt som att bara börja föda upp dem. De kanske kan bära på smittoämnen som kan utgöra risker för människor. Det är mycket forskning som behöver göras, säger Åsa Berggren som är professor i ekologi.
Artikelbild

| Insekter klassas som ”nya livsmedel” inom EU och varje insektsart måste godkännas av den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten EFSA innan de får säljas som livsmedel.

Insektsburgare

Anders Engström beklagar senfärdigheten och konstaterar att våra grannländer valt att tolka regelverket annorlunda. Norrmännen har exempelvis börjat sälja bröd berikat med mjölmask i butikerna. I väntan på grönt ljus från Livsmedelsverket ligger flera företag i startgroparna för att föra in insekter i sortiment och menyer. Ett av dem är Ikeas framtidslabb Space10 i Köpenhamn som länge experimenterat för att hitta nya och hållbara varianter av klassikerna på menyn.

Artikelbild

| Så här ser framtidens köttbulle ut. "Crispy bug ball" har skapats i Ikeas Space10 Lab.

För att bli mer miljövänliga byts köttet ut mot vegetariska alternativ – och insekter. Köttbullarna har exempelvis gjorts i en variant med mjölmask och grönsaker och de har också tagit fram en insektsburgare och vegansk varmkorv.

Även på Viking Lines finskflaggade fartyg – de båtar som går under estnisk och svensk flagg får inte servera insekter – har både gräshoppor och mjölmaskar gästspelat i en meny skapad av kockarna Anders Karlsson och Fredrik Andersson från Svenska kocklandslaget.