Det var i sista stund som kongressen sköt fram deadline för att lösa frågan om sju myndigheters finansiering, som annars skulle ha löpt ut under fredagen. En av dessa är departementet för inrikes säkerhet (Department of Homeland Security), som ansvarar för just gränsskyddet.

Kongressens båda kamrar godkände beslutet i torsdags och skickade det till Vita huset där president Donald Trump sagt att han ska skriva under det, rapporterar amerikanska medier.

Trump står fast

Situationen har sin grund i höstens budgetförhandlingar i Washington DC. Den amerikanska statsbudgeten har ett brutet räkenskapsår och löper från den första oktober till den sista september. Vid förhandlingarna i september var man överens om hur pengarna skulle fördelas för ungefär 80 procent av statsapparaten. Men oenighet om Trumps krav på fem miljarder dollar, motsvarande cirka 45 miljarder kronor, för en gränsmur mot Mexiko satte käppar i hjulet för resten. Därför finansierades de aktuella myndigheterna enbart till och med 7 december, för att ge mer tid till förhandlingar.

Läget är dock fortsatt låst. Och presidenten spelar högt, han har sagt att han är villig att låta en partiell nedstängning av statsapparaten äga rum för att få igenom sitt krav på pengar till muren.

Jag står fast. Vi behöver gränsskydd och en mur är en del av det, sade Trump nyligen till nättidningen Politico.

Stärkande linje?

Budgetuppgörelser måste godkännas av kongressens båda kamrar. Till följd av resultatet i mellanårsvalet tar Demokraterna över majoriteten i representanthuset efter årsskiftet. Detta sätter punkt för två år där Republikanerna – med Donald Trump i Vita huset – har kontrollerat kongressens båda kamrar.

Detta skifte i maktbalansen tror många bedömare kan vara ett skäl till att Trump nu trycker på extra hårt i murfrågan. Ett annat skäl till den hårdföra linjen är sannolikt att presidenten tror att den stärker honom inför presidentvalet 2020.

Det budgetbråk som sannolikt kulminerar den 21 december är samtidigt en försmak på den stora strid som hägrar i mars, när ett undantag från USA:s så kallade skuldtak löper ut. Den frågan är potentiellt mer allvarlig ur ett ekonomiskt perspektiv. Skuldtaket, som sätter en fast gräns för hur mycket pengar USA får låna, måste höjas för att USA inte ska få amorteringsproblem.

USA:s statsbudget har inte gått ihop sedan 2001, och landet behöver ständigt låna mer pengar. Liknande bråk har präglat budgetförhandlingar många gånger även under tidigare presidenter.

Rättad version: I en tidigare version av denna text uppgavs fel tid för deadline om budgetupprörelsen.