Under veckan presenterade världsnaturfonden information om att de ser allvarligt på Sveriges import av halloumi från Cypern, det land i Europa som använder mest antibiotika till lantbruksdjur. Importen av osten har exploderat. 2010 importerades 21 ton och förra året 4 000 ton. Det finns dock ett svenskt svar på halloumi och det stavas eldost. Hejtorps gårdsmejeri i Finspång har sedan 2008 tillverkat eldost.

– Jag fick ett recept på halloumi och tyckte det lät kul att göra, och sen tycker jag att den är god att äta. Det är en färskost så jag gör den bara under sommarsäsongen eftersom jag inte kan lagra den. Så när vi slutar mjölka i oktober så tar osten slut, förklarar Kristina Carlsson, mejerska på Hejtorps gårdsmejeri.

Sveriges gårdsmejerister gick samman för att ta fram ett passande namn på den svenska motsvarigheten. Förutom namnet är osten densamma: en ost som ska gå att grilla eller steka utan att den smälter och är karakteristiskt "gnisslig" att äta. När kritiken kring importen av halloumi kom blev inte Kristina Carlsson förvånad, hon blev glad över att penicillinanvändningen uppmärksammas på andra sätt än enbart genom diskussioner om köttproduktion.

Artikelbild

| Eldost är Sveriges egna halloumi. Det är Sveriges gårdsmejerister som tillsammans kommit på namnet till halloumins motsvarighet.

– Det är inga nyheter med penicillinanvändningen. Det är bra att det tas upp och att det är någon som reagerar för användningen är ett jättehot mot oss.

Som konsument behöver man dock inte vara rädd för att få i sig antibiotika när man äter osten då mjölksyrebakterierna i osten dör om penicillin skulle finnas i den. Kristina Carlsson förklarar att det handlar om hanteringen och produktionssättet och att man bör vara uppmärksam på att ökad antibiotikaanvändning kan leda till en ökning av resistenta bakterier. Nackdelen med Kristina Carlssons egentillverkade eldost kan vara priset förklarar hon.

– Den kostar 46 kr/hg. Den kostar betydligt mer än vad den billigaste osten kostar. Det finns inte en chans i pepparn att jag kan konkurrera med priset och det tänker jag inte heller. Getterna mjölkar väldigt lite, det tar tid att mjölka dem, tid att göra osten och det är ett hantverk. Vi har inte storindustrins fördelar, men inte heller nackdelarna.

Kristina Carlsson ser positivt på framtidens eldost och hoppas att försäljningen på den svenska motsvarigheten kommer att öka.

Artikelbild

| Kerstins egna eldost säljs i större skivor, men kan enkelt delas till önskad storlek.

– Det hoppas jag. På samma sätt som man har fått upp ögonen för att äta svenskt kött, att man ser till att äta svensk ost mer.