I Studentbostadsföretagens undersökning som nu presenteras märks en tydlig trend. I den senaste rapporten för två år sedan uppgav 65 procent av landets studentbostadsaktörer att de skulle vilja bygga fler bostäder.

Nu är samma siffra 54 procent.

Dels har nyproduktionen gett effekt, vilket gett en bättre balans på vissa orter och då ser man utifrån sin lokala marknad att det inte finns samma behov. Dels handlar det om att man på bristorter inte får tillgång till mark, man får inte ihop kalkylerna och det är långa handläggningstider, säger Stina Olén, vd för Studentbostadsföretagen.

Just när det gäller färdigställda och planerade bostäder märks en tydlig trend uppåt. Nästa års prognos ligger på 3 588 bostäder, 62 procent fler än i år och nästan lika många (3 340 stycken) året därpå.

Ett uppenbart problem

Det finns dock ett uppenbart problem, påpekar Studentbostadsföretagen.

Antalet färdigställda studentbostäder har historiskt blivit mycket lägre än vad man på förhand uppskattat.

Som exempel ges prognosen för 2018 som låg på 7 300 färdigställda studentbostäder. Utfallet blev i stället 2 388 stycken.

Det visar att ambitionen är hög, men att man också har svårt att komma fram med sina projekt. Det kan bero på överklagandeprocesser och handläggningstider i kommunerna. Vi får inte in rapporter om att man drar tillbaka projekt som man får på bostadsrättssidan. Just de här bostäderna blir troligtvis klara 2019–2020 i stället, säger Stina Olén.

En egen boendeform

Studentbostadsföretagen driver nu frågan att studentbostaden ska definieras som en egen boendeform eftersom man anser att det skulle lösa upp många knutar inom branschen.

Ambitionen är hög och vi behöver på många orter ett tillskott av studentbostäder. Det vill till att kommunerna prioriterar de här projekten, säger Stina Olén.