Överskottsmålet sänks till 0,33 procent från dagens 1 procent över en konjunkturcykel. Motivet för att ändra reglerna är i huvudsak ett nytt ekonomiskt läge, med en väsentligt lägre statsskuld och demografiska förändringar.

Uppgörelsen innebär att man över blockgränserna i riksdagen nu är överens om principen för budgetramverket, med överskott i normala tider för att ha resurser i mer kritiska skeden, förklarar Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Ulf Kristersson.

Den politiska enigheten har stort värde i sig själv. Det ger väldigt stor trovärdighet till Sverige, säger Kristersson.
Det är första gången på 15 år som förändringar görs på det här sättet i det finanspolitiska ramverket, säger Magdalena Andersson och tillägger att förändringen på sikt kan ge mer utrymme för offentliga investeringar.

Nya regler

Erik Ullenhag (L) lyfter, precis som Ulf Kristersson och Magdalena Andersson, fram enigheten i överenskommelsen. Men han välkomnar samtidigt att de nya reglerna innebär en viss åtstramning, då det i det nya ramverkets mål även ingår ålderspensionssystemet och den kommunala sektorn.

Tittar man historiskt är sannolikt det här stramare än enprocentmålet, säger Ullenhag.

Samtidigt införs ett så kallat skuldankare i ramverket, enligt Jens Henriksson, vd för Folksam och ordförande i kommittén.

Skuldankaret föreslås ligga på 35 procent av BNP. Om skulden avviker mer än 5 procentenheter från 35 procent ska regeringen skicka en skrivelse till riksdagen och förklara vad som hänt.

Det nya regelverket ska enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 2019 och det ska enligt uppgörelsen utvärderas vart åttonde år, enligt Jens Henriksson.

Kommittén föreslår även nya valberedningsrutiner till Finanspolitiska rådet, som samtidigt ska få en mer uttalad roll i uppföljningen av överskottsmålet.

Det är bra för Sverige att vara överens om ett bra finanspolitiskt ramverk, säger Jens Henriksson.

Kommittén har arbetat med förslaget under ett års tid och uppgörelsen blev klar i dag.

Samtliga partier i Sveriges riksdag förutom Sverigedemokraterna står bakom överenskommelsen.

Rimligt mål

Lars Calmfors, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, välkomnar att budgetramverket nu uppdateras.

Vi har hamnat i en situation då vi har ett mål som ingen tar på allvar som är styrande, säger Calmfors, som fungerat som en av flera experter som bidragit till arbetet i kommittén.

Enligt Calmfors är det nya målet lägre, men mer bindande.

Man gör det lite tydligare att regeringen ska motivera avvikelser från målet och ha en plan för hur man ska återgå. Sedan tillkommer skuldankaret, säger han.
Det kan man se som en skärpning.

Han tillägger att Finanspolitiska rådets nya roll också kan innebära ett bättre uppföljningssystem.