Rutjobben ger ett viktigt steg in på svensk arbetsmarknad och är en viktig väg för ökad integration, säger Almegas näringspolitiske chef Andreas Åström till TT.

Men som TT har rapporterat är det inte de som har svårast att få arbete, utrikesfödda kvinnor med flyktingbakgrund, som får jobb i rutbranschen, enligt en färsk analys framtagen för Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS).

Svaret är nej

Författaren Johanna Rickne ville undersöka om rutavdraget är en effektiv åtgärd för att öka integrationen av kvinnor med flyktingbakgrund. Enligt analysen är svaret nej.

Det är större sannolikhet för att de hittar jobb i företag som arbetar med lokalvård och som inte är inriktade på hemstädning, säger Rickne.

Men Andreas Åström på Almega anser att rapporten inte visar hela bilden.

Rapporten har ett alltför snävt perspektiv. Till exempel har anhöriginvandrare utan flyktingstatus fått jobb i rutsektorn.

Enligt en rapport som Almega publicerade i maj 2018 är 26 procent av de kvinnor som arbetar i rutföretag födda utanför EU. På hela arbetsmarknaden är andelen 10 procent.

Det visar att rut ger viktiga instegsjobb för utrikes födda, säger Andreas Åström.

Tänkbar förklaring

Enligt Johanna Ricknes rapport är andelen kvinnor med flyktingbakgrund dubbelt så hög i lokalvårdsföretag som i företag som riktar in sig på städning hemma hos folk, det som hon kallar rutnischade företag.

Jag vet inte säkert vad det kan bero på men en tänkbar förklaring är att det är viktigare att man kan svenska när man städar hemma hos folk än när man städar arbetsplatser, säger Andreas Åström.