Hundra år har gått sedan Sveriges riksdag röstade fram kvinnlig rösträtt. Förändringen var resultatet av en lång kamp, som så många gånger i vår historia. Om rättighetskamper som förändrat samhället handlar vandringsutställningen ”100% kamp – Sveriges historia” som nu har nått Arbetets museum. Den berättar om människor som har tagit strid för rätten att leva, bo, arbeta och älska på lika villkor oavsett kön, sexuell läggning, tro, funktionsvariation, klass eller ursprung.

– Utställningen har ett historiskt perspektiv, men kamperna är inte över. Fortfarande ser vi till exempel skillnader i löner mellan kvinnor och män. Många av de rättigheter som vi tar för givna finns inte heller på andra håll i världen. Utställningen talar också om hatbrott, som ökar och är något vi måste lära oss att hantera. På det sättet är utställningen väldigt relevant och aktuell, säger Josefine Höijer, utställningsintendent.

Föremål, texter, ljudklipp och film berättar tematiskt om ett tiotal olika kamper. Det handlar bland annat om rätten till abort, hbtq-frågan, hatbrott och funktionshindrades strid för bättre tillgänglighet och likabehandling.

Artikelbild

| "Utställningen har ett historiskt perspektiv, men kamperna är inte över" säger Josefine Höijer, utställningsintendent på Arbetets museum.

I den färdigproducerade utställningen har Arbetets museum bidragit med en station där äldre hbtq-personer delar sina livserfarenheter.

– De vittnar om en tid då homosexualitet sågs som en sjukdom, säger Josefine Höijer.

Museet har även lagt till den kamp för bättre arbetsvillkor som textilarbeterskor förde i Norrköping från 1800-talet och framåt.

– Det känns roligt att få uppmärksamma de kvinnor som arbetade här i Strykjärnet och andra textilfabriker i Norrköping. Just här var det en ganska hemsk arbetsmiljö. Det var högljutt, dammigt och fuktig, säger Josefine Höijer.

Artikelbild

| Den stridbara textilarbeterskan Anna Särström (i vitt) kämpade för bättre arbetsvillkor och att stärka kvinnornas ställning i samhället. Hon blev svartlistad inom textilindustrin efter storstrejken 1909 och fick arbeta som städerska.

En bortglömd pionjär som porträtteras är den kvinnliga fackföreningskämpen Anna Särström. I början av 1900-talet var hon en drivande kraft bakom Norrköpings bomullsväverskors fackförening.

– Hon har betytt väldigt mycket för Norrköping, men har fallit i glömska. Även om hon inte vann någon kamp själv, så banade hon vägen för förändring i sin strid för kvinnofrågan, säger Josefine Höijer.

Artikelbild

| När aborter var förbjudna förekom flera riskfyllda metoder för att framkalla abort. Exempelvis med tvållösningar som sprutades in i livmodern.

Norrköping lyfts också fram som barnomsorgens vagga. I bräschen gick Ellen och Maria Moberg som öppnade en "barnträdgård" i föräldrahemmet, för att ta hand om barn i välbeställda familjer. När antalet arbetarkvinnor växte ökade även behovet av barnomsorg. Resultatet blev att systrarna 1904 öppnade Sveriges första "folkkindergarten" i Norrköping.

”100% kamp – Sveriges historia” är producerad av projektet Heterogena kulturarv. Utställningen kommer närmast från Historiska museet i Stockholm och visas i Norrköping till den 5 maj. Därefter går den vidare till Upplandsmuseet i Uppsala.