I SKL:s kalkyl skriver man att de beräknade kostnaderna ökar med 67 miljarder mer än de beräknade intäkterna. Detta med oförändrat skatteuttag fram till år 2020. Även om ökade statsbidrag och resultatförsämring skalar bort 27 miljarder innebär det att kostnaderna skulle behöva öka med cirka tio miljarder konor mer per år för att alla ska kunna erbjudas samma välfärd som i dag, skriver arbetsgivar- och intresseorganisationen.

Kraftig befolkningsökning

Bakgrunden till detta är en kraftig befolkningsökning i form av nettomigration liksom födelseöverskott. Detta i sin tur leder till brist på arbetskraft bland lärare, socialsekreterare och sjuksköterskor vilket gör att kommunerna tvingas ta in hyrpersonal.

Skatteunderlaget kommer att mattas av liksom högkonjunkturen. Det gör att det inte kommer att gå ihop. Utmaningarna är stora totalt sett, säger SKL:s ordförande Lena Micko på en presskonferens.

Bland förslag på åtgärder lanseras nu skattehöjningar, höjda generella statsbidrag liksom avgiftshöjningar.

Vi måste göra mer för att fler kommer i arbete snabbare och inte minst gäller det för nyanlända. Självklart kommer att vi att fortsätta behöva få generella statsbidrag. Jag tror inte att effektivisering i första hand handlar om neddragningar.

Nio kommuner redovisade underskott

För 2016 blev kommunernas resultat preliminärt 22 miljarder kronor. Nio kommuner redovisade underskott. I en enkät som SKL skickat ut och 233 kommuner svarat på uppges att totalt kommer det de närmaste åren att byggas 600 förskolor, 350 grundskolor och gymnasieskolor, 350 gruppbostäder och äldreboenden och 150 nya idrottsanläggningar.

Kommunerna har en total låneskuld på 570 miljarder. År 2020 beräknas den ha stigit till 1 000 miljarder kronor, säger Annika Wallenskog, chefsekonomi på SKL:

Kommunerna har haft ett enastående resultat de senaste åren men samtidigt har man varit tvungen att låna pengar under den här perioden, säger hon.