Turbinens rotor måste bytas ut för 18 miljoner kronor, och den stod stilla senare halvåret 2017. Det betydde en minskad produktion på cirka 20 miljoner, som även påverkar resultatet för 2018 med lika mycket.

– Det är en kemisk reaktion med ångan som gjort att vi fått beläggningar på turbinens rotorblad, och korrosion. Vi utreder just nu vad som gått fel och vi köper in en ny rotor för cirka 18–19 miljoner kronor. Den startar vi inte förrän vi utrett och åtgärdat problemet. Vi räknar med ett fortsatt produktionsbortfall under första halvåret 2018, säger vd:n Anders Jonsson.

Händelsen med rotorbladen utreds även som försäkringsärende. Samtidigt har den torra sommaren sinkat vattenkraften ordentligt. Två oförutsedda händelser, som märks i att vinsten på 636 miljoner kronor blev mindre än väntat (671 miljoner, för 2016).

Artikelbild

| Lejonpannan. Den nya pannan i Gärstad fick problem under 2017, vilket delvis påverkar årsresultatet.

– Det är ändå ett gott resultat, som visar att vi har det utrymme vi behöver. Det dyker upp oförutsedda händelser, det är något man måste vara beredd på. Och den torra sommaren måste man se över flera decennier, säger Anders Jonsson.

Därtill har Tekniska verken köpt sig en majoritetspost i Mjölby-Svartådalens energibolag (MSE). Tidigare ägde Tekniska verken 35 procent och nu äger man 50,9 procent. Tio procent kom från Motala kommun som sålde hela sin andel, och Mjölby sålde cirka sex procent. Kostnaden för Tekniska verken blev 53 miljoner kronor.

Vad betyder majoritetsposten i MSE?

– Vi kan leverera värme till Mjölby, vilket ger miljövinster. Mindre bolag kan ha fördelar av samarbeten med större, på grund av regleringar och på grund av olika typer av säkerhetshot. Det är något som större bolag kan hantera mycket bättre.

Artikelbild

| Tekniska verkens vd, Anders Jonsson, pensioneras vid bolagsstämman i april.

Ännu en strukturell förändring är att Tekniska verken har sålt allt sitt ägande i Västervik biogas AB, som tyngts av stora lönsamhetsproblem, för en symbolisk summa till Västerviks kommun.

Enligt Anders Jonsson är det engångskostnader som drar ned resultatet för Tekniska verken-koncernen som också har ett avkastningskrav på minst sex procent. Det är vinst som går till ägaren Linköpings stadshus AB. För 2017 landar avkastningen på 7,1 procent (8,2) eller 187 miljoner. Kostnaden för MSE-köpet pekas ut som förklaring till att den inte blir större.

Artikelbild

| Glada miner. Miljöministern Karolina Skog (MP) och Tekniska verkens vd Anders Jonsson samt Rebecka Hovenberg (MP) när den nya anläggningen för läkemedelsrening invigdes.

Tekniska verken befinner sig också in tvisteförhandling om provisionen efter en affär som avslutades 2014, då man sålde en begagnad generatoranlägging till en aktör i Chile. Tvisten handlar om vem som har rätt till provisionen på flera miljoner kronor, som delades ut till en mellanhand efter affären.

Vid bolagsstämman 25 april går Anders Jonsson i pension och ersätts av Charlotta Sund. I bokslutets framtidsutblick noterar Jonsson fler utmaningar, bland annat digitalisering och ett förändrat kundmönster där allt fler kunder väljer alternativa energikällor som solenergi.

Artikelbild

| Lejonpannan. Tekniska verkens vd Anders Jonsson vid invigningen av Lejonpannan för två år sedan.

– Därför är Charlotta Sund rätt person. Hon kommer från Ericsson och har arbetat mycket med digitaliseringsfrågor. Vi kommer att behöva jobba mycket mer med samverkan mellan olika aktörer innanför och utanför energibranschen i framtiden, säger Anders Jonsson.