Allt mer blir halvfabrikat, men än finns det riktiga guldsmeder kvar. Guldsmeder som kan göra om mormors ärvda smycke till något unikt, som ingen annan har. Louise Nilsson har en egen smedja sedan två år. Det var då hon tog över verkstaden/butiken på Djurgårdsgatan i Linköping och öppnade Rutil Jewelry.

Här görs allt från grunden för att passa kunden, oavsett om det handlar om smycken i samband med dop, förlovning, giftermål eller begravning.

Var yrkesvalet givet?

Artikelbild

| "Att få vara nära kunderna i såväl glädje som sorg är ett privilegium", tycker Louise.

– På sätt och vis. Jag kommer från en företagarsläkt och gillar att arbeta med händerna. Pappa är skogsbrukare och mina mor- och farföräldrar lantbrukare. Jag har alltid velat bli min egen.

Louise fick högsta betyg på de intagningsprov som krävdes för att komma in på Guldsmedsskolan i Mjölby, en kvalificerad hantverksutbildning med fyra år i skolbänken och ett halvårs praktik.

– Det var förstår väldigt peppande och styrkte mig i mitt yrkesval.

Efter färdig utbildning, praktik och fyra år som anställd knackade Louise på hos guldsmed Rolf Carlsson på Djurgårdsgatan och frågade om han hade ett jobb åt henne.

Artikelbild

| Louise tog över verkstaden efter guldsmed Rolf Carlsson som huserat i lokalen sedan 60-talet och nu är hennes mentor.

– Kemin med kunderna stämde direkt, säger Rolf. Hon visade sig, förutom den fina yrkesskickligheten, vara vetgirig och ta egna initiativ. Hon har en fantastisk fingertoppskänsla när det gäller att i samråd med kunden komma fram till vilken typ av smycke som passar bäst.

Rolf hade haft verkstaden och butiken ända sedan 1965, var 69 år och hade haft tankar på att dra sig tillbaka. Men det skulle ske till rätt person, till en kollega som arbetar från grunden och utan halvfabrikat.

Artikelbild

| Att överföra kundens bild inne i huvudet till ett smycke är den stora utamningen med yrket.

För två år sedan tog Louis över företaget. Rolf har blivit hennes mentor som tittar in i butiken flera gånger i veckan. Som svarar på frågor, stöttar och vägleder. En ovärderlig trygghet, tycker Louise.

Vad är tjusningen med yrket?

Artikelbild

| "Louise har en fantastisk fingertoppskänsla i sina kontakter med kunderna", säger mentor Rolf Carlsson.

– Att få bilden, som kunden har inne i sitt huvud, omsatt i ett smycke och sedan möta kundens glädje. Kundkontakten och att hitta rätt slags smycke är det absolut roligaste.

Ge exempel på ett kul uppdrag.

Artikelbild

– Att göra stora grejer. Som när en tjej som ville ha en tvåkaratsring, en diamant som är åtta millimeter i diameter.

Finns något uppdrag som fått en särskild plats i ditt hjärta?

Artikelbild

– Det kom in en blind kvinna som hade köpt ett eklöv i silver på nätet. Hon älskade eklöv, men blev ändå inte nöjd eftersom smycket inte kändes som ett eklöv i strukturen. Jag hjälpte hennes med det och därefter har eklöv och ekollon blivit lite av mitt signum. Jag älskar att cykla i våra östgötska eklandskap, så det passar bra.

Beskriv din stil.

Artikelbild

– Enkel, stilren och naturnära. Det får inte vara för pråligt. Och så tycker jag det är tråkigt med öglor, så dem försöker jag smycka eller så låter jag kedjan gå igenom smycket.

Nämn något som är svårt.

Artikelbild

– Att förstärka sten- eller diamantfattningar är lite pilligt. Man värmer stenen och det handlar om att få till exakt rätt temperatur.

Nyligen fick du ett udda uppdrag.

Artikelbild

– Ja, jag tillverkade de smycken som klädmodellerna på "Woman in red" bar på catwalken när 1.6 miljonersklubben samlade in pengar till forskning om kvinnohjärtat. Ett jätteroligt uppdrag, där jag utgick från de olika kläderna.

Har du någon framtidsdröm?

Artikelbild

– Jag lever min dröm, men önskar att jag ska kunna leva på jobbet fullt ut i framtiden. Men med en sparsam livsstil och en stöttande familj så går det. Och så drömmer jag om en liten täppa. Lantlollan i mig vill ut.

En lantlolla som tycker att "diamonds are a girl's best friend", eller?

– Absolut. En diamant är aldrig fel, ha ha.