Att USA aviserar fördubblade tullavgifter på turkiskt stål och aluminium samtidigt som Turkiets lira når nya bottennivåer är anmärkningsvärt, säger Per Hammarlund.

Det är ett tydligt tecken på att de diplomatiska relationerna är väldigt dåliga, säger Per Hammarlund vid SEB till TT.
Minsta tecken på att Turkiet skulle få svårt med sin dollarhandling slår hårt mot liran.

"Uttalat sig osmart"

Hammarlund ser valutafallet mot bakgrunden att tillväxten i världsekonomin mattats av, samtidigt som amerikanska räntor går upp. Turkiets beroende av kortsiktiga lån i dollar gör landet särskilt sårbart.

Det som förvärrat situationen är att de eldat igång ekonomin inför valen och tryckt upp inflationen till nästan 16 procent. Då har (president Recep Tayyip) Erdogan visat en stark motvilja att höja räntan och uttalat sig på ett ekonomisk-politiskt osmart sätt, säger han.

Euron och europeiska bankaktier tappar. Hur stora riskerna är för de banker som har störst exponering i Turkiet beror på hur lågt liran sjunker, enligt Per Hammarlund.

Bankerna har en väldigt stark kapitaliseringsbas att stå på, men den basen skulle urholkas någonstans när liran står mot runt 7:50 mot dollarn, kanske upp emot 8, säger han.

Vädjan till IMF?

Turkiet verkar ha feltolkat situationen med USA helt och hållet, säger Per Hammarlund. Han tror inte att löften om framtida reformer heller kommer att hjälpa.

Det är helt verkningslöst, nu handlar det om krishantering. Det enda man kan göra nu är att Erdogan får svälja sin stolthet och bli kompis med Donald Trump på något sätt, säger SEB-strategen, som siar att Turkiet kommer att vända sig till Internationella valutafonden (IMF) för ett hjälppaket.
Men det är inte slut än. Att gå till IMF vore en så stor prestigeförlust att han kommer att vänta in i det längsta.