Logga in
Logga ut
#ungföretagsamhetgörskillnad Företagsamhetsbloggen Företagsamhetsbloggen

Johannes Gehlin

Juridik- och affärsbloggen

Johannes Gehlin är advokat och jobbar på Advokatfirman Glimstedt.

Behörighet att företräda en apa - finns det?

Norrköping Möjligen är det flera med mig som har missat den rättighetstvist som pågått i USA mellan å ena sidan en natufotograf, David Slater, och å andra sidan den amerikanska djurrättsorganisationen PETA gällande apan Narutos selfiebilder. Jag hade själv inte noterat den närmare innan jag stötte på en artikel rörande en överenskommelse som träffades i September.

Tvisten grundade sig i korthet på att David Slater hade rest till Indonesien och satt upp sin fotoutrustning i landets djungel. Ett antal selfiebilder togs då av några makakapor, bilder som David Slater distribuerade som sina egna. PETA stämde då David Slater för att han felaktigt hanterat bilderna eftersom han, enligt PETA, inte ägde de immateriella rättigheterna. PETA menade att dessa rättigheter innehades av de apor som tagit fotona, däribland en makakapa som PETA döpt till Naruto.

En mängd frågor dök upp i mitt huvud men den som framförallt fick fäste (till följd av en vid tillfället något yrkesinriktad sinnesstämning) var frågan om hur PETA skaffade sig rätt att företräda Naruto. Som någons ombud eller företrädare måste man kunna visa att den man representerar medgett att man vidtar åtgärder på dennes vägnar. Som klipsk advokat var jag rätt säker på att Naruto inte undertecknat en domstolsfullmakt åt PETA och efter lite efterforskning visade det sig att PETA stödde sin rätt att företräda Naruto på en regel som i USA kallas next friend principen. Denna går i korthet ut på att om en person inte kan föra talan, till följd av exempelvis sjukdom, så kan en släkting eller annan närstående föra dennes talan utan närmare dokumentation kring denna rätt. Tvisten mellan PETA och David Slater pågår alltjämt i vissa delar även om en ekonomisk överenskommelse träffades i September.

Någon motsvarighet till next friendprincipen finns inte i Sverige utan istället är det tydligt reglerat vilka som får göra vad i antingen skriven lag, fullmakt och andra behörighetsdokument. Exempelvis har en VD enligt aktiebolagslagen rätt att företräda aktuellt aktiebolag och som rättegångsombud har man som regel en skriftlig fullmakt genom vilken man kan företräda en part i domstol. Behörighet, dvs. rätten att företräda någon, innebär dock inte en fullständig rätt att vidta vilka åtgärder som helst för den man företräder. På juridiska kallas området för vad man kan göra inom sin behörighet för befogenhet. Man får inte överskrida eller underskrida de befogenheter som uppdragsgivaren har lämnat, exempelvis genom att sälja en produkt till ett lägre pris än vad säljaren sagt att denne är beredd att acceptera. Gör man det kan man riskera att ersätta uppdragsgivaren för uppkommen skada. 

Om man som uppdragsgivare inte gett tydliga anvisningar kring företrädarens befogenheter så kan det bli svårt att i efterhand ställa krav på den som agerat. En VD som inom sin behörighet enligt aktiebolagslagen beställer dyra produkter i bolagets namn (produkter som bolaget i och för sig har behov av men dock inte till det priset) kan hävda att han inte ska betala skadan som uppstått då han inte varit medveten om exakt var gränsen för hans befogenhet, dvs. till vilket pris han får köpa produkterna, går.

Befogenheten begränsas ofta genom tillägg till behörighetshandlingarna. En fullmakt kan kompletteras med en tydligare instruktion om vad företrädaren eller ombudet får göra (exempelvis genom epost) eller så är fullmakten såpass detaljrik att även befogenheten framgår av denna. I aktiebolag har man ofta VD-instruktion, attestrutiner och arbetsbeskrivningar på pränt för att kontrollera så att olika personer arbetar på rätt sätt. Som privatperson är det oftast inga problem att lämna fullmakt till någon annan då dessa ofta lämnas till någon närstående som är medveten om vilka befogenheter fullmakten medför.

Det kan vara värt att se över behörighets- och befogenhetsdokumenten i såväl bolag som privatliv. Ett bolaget kan genom en tydlig VD-instruktion och en konkret arbetsordning för styrelsen undvika flera framtida fallgropar och tvister. Om inte annat så medför det en effektivare styrning av bolaget. Som privatperson kan det vara värt att fundera över vem som blir ens företrädare om man inte kan hantera sin ekonomi eller sin egen person. Vad gäller det senare så finns det sedan i somras en lag om framtidsfullmakter som ger privatpersoner möjlighet att skriva en fullmakt som träder i kraft vid ett senare tillfälle, exempelvis vid allvarlig sjukdom eller olycka.

Vilka befogenheter menade sig då PETA ha när de träffade en överenskommelse på Narutos vägnar? Det har jag inte undersökt närmare, om ni stöter på information i denna del så är ni mer än välkomna att meddela mig det.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hyresavtal eller projekteringsavtal?

Norrköping Denna gång har min kollega advokat Frida Mattsson skrivit ett inlägg kring hyresrätt.

 

Hyresavtal eller projekteringsavtal?  - Giltigheten av villkorade hyresavtal

Hyresvärden vill ofta vid t.ex. nybyggnation eller renovering att ett hyresavtal för framtida verksamhet bara ska vara giltigt om övriga lokaler i fastigheten är uthyrda. Hyresgästen vill å sin sida vara säker på att man har en lokal när verksamheten väl drar igång. Vad gäller, kan hyresvärden skriva i hyresavtalet att avtalet bara är giltigt om övriga lokaler i fastigheten är uthyrda? Kan hyresgästen dra sig ur avtalet om hyresgästen hittar en annan lokal?

SAMMANFATTNING: Det är tveksamt om villkor som innebär att ett hyresavtal bara är giltigt om andra lokaler i en fastighet är uthyrda står sig vid prövning i domstol. Jag skulle därför rekommendera att istället ingå ett projekteringsavtal. En tilltänkt hyresgäst kan riskera att få betala skadestånd för onödiga kostnader som hyresvärden haft om hyresgästen drar sig ur projekteringsavtalet.

Den legala ramen för hyresavtal finns i hyreslagen (jordabalkens kapitel 12). Regelverket är en skyddslagstiftning som är tvingande till hyresgästens förmån. Detta innebär att en hyresvärd och en hyresgäst inte – med bindande verkan – kan avtala om ett sämre skydd för hyresgästen än det som framgår av hyreslagen. 

I hyreslagen finns noggranna regler kring när en hyresvärd kan säga upp ett hyresavtal i förtid. Hyresvärden kan alltid säga upp hyresavtalet på grund av s.k. förverkande. För att en hyreslokal ska anses vara ”förverkad” krävs att hyresgästen har åsidosatt sina skyldigheter väsentligt, t.ex. genom att inte betala hyra i tid.

Lokalhyresavtal kan också sägas upp på annan grund, som t.ex. ändring av villkoren för hyresavtalet. Om någon förlängning av hyresavtalet inte sker har hyresgästen som utgångspunkt rätt till ersättning från hyresvärden (det s.k. indirekta besittningsskyddet).

Genom att skriva i hyresavtalet att avtalet bara är giltigt om andra lokaler i fastigheten är uthyrda ges hyresgästen i praktiken ett sämre skydd än det skydd hyresgästen har i de uppsägningssituationer som beskrivs i hyreslagen (förverkande, villkorsändring m.m.). Det är därför tveksamt om ett sådant villkor står sig vid prövning i domstol eller skiljenämnd.

Det är rimligt att en blivande hyresvärd vill ha säkerhet för sin investering vid nybyggnation eller renovering av en fastighet för lokaluthyrning. I vissa fall kan det till och med vara ett krav för finansiering. Jag skulle i en sådan situation rekommendera parterna att ingå ett projekteringsavtal istället för ett hyresavtal. I projekteringsavtalet kan anges att syftet är att parterna ska ingå ett hyresavtal vid en senare tidpunkt. Det är viktigt att projekteringsavtalet utformas så att det inte i själva verket är ett hyresavtal under annat namn. Konsekvenserna om någon av parterna drar sig ur avtalet bör anges tydligt i avtalet. Om parterna t.ex. ska vara skadeståndsskyldiga för onödiga kostnader som motparten haft ska detta anges i avtalet.

 

Frida Mattsson

Höst och transaktioner

Norrköping Åter efter Advokatfirman Glimstedts 20-årsjubileeum märker man tydligt att sommaren är över och att verksamheten är i full gång såväl på kontoret som hos klienterna. Förfrågningarna kring företagstransaktioner börjar återigen komma in vilket är ett tydligt tecken på att strategiarbete och marknadsundersökningar lett till konkreta beslut om förvärv eller överlåtelser.

Att sälja ett företag kan innebära att man får god ersättning för det man har byggt upp i sitt bolag. Det fortsatta arbetet kan bedrivas tillsammans med nya bolagskompanjoner, som anställd i en större koncern eller (om man gjort sin hemläxa ordentligt) innebära en övergång från att arbeta till att fundera över vad man ska använda vinsten till.

Företagsöverlåtelser kan genomföras i form av antingen en överlåtelse av aktier i ett bolag eller genom en så kallad verksamhetsöverlåtelse. En aktieförsäljning innebär att ägaren till bolaget säljer samtliga sina aktier, eller delar av dem, till köparen. Verksamhetsöverlåtelse å sin sida är en överlåtelse av själva verksamheten i bolaget. Det kan vara fråga om att överlåta delar av en maskinpark för produktion, bolagets hela lager och övriga tillgångar eller ett helt pågående projekt inom bolagets verksamhetsområde.

Beroende av vilken typ av överlåtelse man överväger är det viktigt att ha arbetsgivarens förhandlingsskyldighet gentemot fackförbunden i åtanke. Är det fråga om en aktieförsäljning kan man som huvudregel säga att det inte föreligger någon skyldighet att förhandla med något fackförbund medan de flesta typer av verksamhetsöverlåtelser innebär en skyldighet att förhandla.

Förhandlingsskyldigheten innebär att man som arbetsgivare bland annat ska begära förhandling med fackförbunden innan man fattar beslut om att överlåta verksamheten. Genomförs sådan begäran eller sådana förhandlingar efter det att man skrivit under överlåtelseavtalet, eller efter att man kommit för långt i avtalsförhandlingarna, är det för sent och man riskerar att betala skadestånd.

En arbetsgivares skyldighet at förhandla föreligger oberoende av de anställdas inställning till överlåtelsen eftersom fackförbunden och arbetsgivaren har en egen partsrelation genom de kollektivavtal som kan tillämpas på verksamheten. Det kan till och med vara så att det finns en förhandlingsskyldighet även om det inte finns några anställda i bolaget där verksamheten bedrivs eller om bolaget inte har tecknat kollektivavtal!

Oftast kan man i en företagsöverlåtelse enkelt identifiera vilka åtgärder och beslut som behöver genomföras. Har man förberett sig ordentligt är förhandlingarna med fackförbunden ofta över på ett eller två sammanträden varefter man kan gå vidare och hantera de beslut som berör den faktiska överlåtelsen och då förhandla de avtal som krävs.

 

Som Marielle Eriksson-Nygren meddelade kommer jag att skriva inlägg som berör många olika områden inom affärsjuridiken och närliggande områden. Om du har några frågor kring något speciellt område är du välkommen att kontakta mig så ska jag försöka lyfta upp ämnet.

Vi hörs!

Johannes Gehlin

 

Hösten, uppstart och nystart

Linköping En för min del härlig sommar börja lida mot sitt slut och det verkar som att de flesta är tillbaka från semestrarna. Mingelinbjudningar till olika nätverkssammankomster trillar in och arbetet har dragit igång på allvar.

Advokatfirman Glimstedt Östergötland drar ut på sommaren genom att fira 20-årsjubileum med en resa till Tallinn i nästa vecka tillsammans med övriga 15 kontor från Sverige och Baltikum. Nytta med nöje!

Hösten har alltid varit en tid för nystart för mig, så också den här hösten. Jag ska vidare mot nya utmaningar och lämnar över stafettpinnen här på Affärsliv till min kollega Johannes Gehlin. Johannes arbetar brett inom affärsjuridik med bland annat företagsöverlåtelser, ägarfrågor och arbets- samt associationsrätt. Som erfaren processjurist hanterar han även flera olika typer av tvistelösningar och domstolsförfaranden. Nästa vecka handlar hans inlägg om diverse anställningsfrågor i samband med företagsöverlåtelser.

Tack för ert intresse under min tid här!

Vi ses!

Marielle Eriksson-Nygren

 

Sommar, sol och bedragare

Linköping Sommaren är här och semester väntar för de allra flesta. Bedragarna tar dock inte semester och sommaren är rena julafton för den förslagne. Fundera över hur ditt företag hanterar följande och minska riskerna för att bli utsatt.

Enligt Svenska Handel har vd-bedrägerierna ökat dramatiskt. Det handlar om att medarbetare luras att göra utbetalningar till bedragaren. Medarbetaren får först en indikation på att en större utbetalning ska göras vilken sedan bekräftas genom ett mejl som ser ut att komma från vd:n eller den ekonomiansvarige. Det gör det inte och vips har utbetalning skett till konto som tillhör bedragaren.

Bluffakturor är typiskt sett sådana fakturor som ställs ut från ett företag som inte utfört något arbete eller någon tjänst för dig eller som det inte finns något avtal med. En annan typ av bedrägeri som vuxit är att företag hackas och kontonumren på i och för sig riktiga fakturor ändras så att betalning sker till fel konto.

Även mejl innehållande virus används för att olagligt komma över företagens pengar. Efter att ha lockats att klicka på en länk låses datorn och för att ge dig kontrollen tillbaka kräver utpressaren dig på pengar, ofta en så liten summa att det känns smidigare att bara betala än att gå till polisen.

Inför sommaren kan det vara klokt att se över bolagets betalningsrutiner och IT-säkerhet. På så sätt kan mycket elände undvikas. Genom att ha fastställda rutiner för när utbetalningar ska ske och hur luras inte medarbetarna lika lätt till felaktiga utbetalningar. Ett bra skydd mot utpressningslåsning av datorn är att kontinuerligt arbeta med ordentlig back up. På så vis är det bara att hämta uppgifterna från back-upen och arbeta vidare utan att betala.

Med det lilla medskicket tar jag semester och önskar er alla en härlig sommar!

/Marielle

Johannes Gehlin är advokat och jobbar på Advokatfirman Glimstedt i Östergötland.
  • Senaste nytt
  • Senaste nytt